Han låg på rygg i sin lägenhet, fint möblerad med äkta mattor och antika speglar. Och så en madrass på golvet. Han själv helt naken men insvept i något som såg ut som en snuttefilt i jätteformat. Ena fliken hade han i munnen, en annan kring ena handen.
Koden var tystnad.
Det var ett bra jobb, bra betalt, ett par tusen för att sätta sig gränsle över honom och kissa. Bara låta honom bli dränkt. Han ville ha munnen full, håret vått och om det räckte till delar av kroppen kunde det bli en extra hundralapp.
De där dagarna gick det åt mycket vatten.
Sprängfylld klev man in genom dörren utan att ringa på dörrklockan, han var noga med tiden, exakt klockan tre, eller exakt klockan fem.
Efter fem minuter var det bara att ta kuvertet som alltid låg på samma ställe på ett gammalt skrivbord.
Min hallick visste inget om det här jobbet, det var mina pengar. Min sil. Gud vilket lätt jobb.
men nu undrar jag
vem var han som svalde mitt kiss
Jo, jag gick in på Eniro och knappade in adress och efternamnet som stod på dörren
och
där står en titel
Herregud
Han är advokat den där mannen jag kissade i munnen
Och själv ska jag läsa juridik i höst. Antagningspapperen låg på dörrmattan när jag kom hem från semestern.
Nu söker jag i alla kurskataloger efter den delkurs som innehåller urinlapningsklausulen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ibland kan jag bli så fascinerad av vad det är som styr människors märkliga behov...
Gränsen mellan friskt och sjukt du vet...
Skicka en kommentar